Klassiska svenska bakverk

Utländska besökare i Sverige reflekterar ofta över hur ofta vi svenskar fikar. Att fika är en svensk tradition som fungerar som en social institution i samhället. Man umgås helt enkelt över en kaffe och till detta serveras klassiska svenska bakverk. Många kända svenska bakverk har sina rötter i andra länder och ibland skvallrar namnet om det också. Är budapestrullen, schwarzwaldtårtan och finska pinnarna svenska? Vilka bakverk är skapade i Sverige och har längst tradition? Är det prinsesstårtan, semlan, kanelbullen eller napoleonbakelsen? Kreativa bagare och konditorer nyskapar klassiska bakverk och en av dem är vår älskade chokladboll.

Svenska bakverk

Svenska bakverk på kafferep

Kafferep var populärt under 1940-talet men med tiden har intresset minskat. Kafferepet var ett socialt möte mellan kvinnor som här kunde träffas utan man och barn. Etiketten krävde att bakverken åts i en viss ordning. Vetebrödet avnjöts först och efter det serverades sockerkaka och sju sorters småkakor. Som final bjöds det ofta på gräddtårta. När uttrycket kafferep myntades på 1700-talet anordnades det som ett knytkalas och var och en hade med sig av de svåråtkomliga kaffebönorna. Många kända svenska bakverk och småkakor härstammar från denna tid.

Bakom många svenska bakverk ligger det en historia. Prinsesstårtan till exempel skapades av en hushållslärare på Östermalm med prinsessorna Margaretha, Märtha och Astrid som elever. Prinsessorna ska ha varit speciellt förtjusta i denna tårta som från början kallades grön tårta. Semlan har anor ända från 1500-talet men har ändrat ingredienser och utseende med tiden. Som den ser ut idag med grädde och mandelmassa började den göras på 1800-talet. På 1700-talet åts den med varm mjölk och troligtvis har namnet hetvägg som den också kallas sitt ursprung från den tiden.

Skillnader i landet

I vårt avlånga land är det ganska naturligt att det finns skillnader i traditioner, och så även inom genren svenska bakverk. Spettekakan till exempel är skånsk, och ska ha tillverkats där för att få heta just spettekaka. Det är en smet på bland annat ägg, potatismjöl och socker som ringlas och gräddas under lång tid till att bli en hög kaka som sedan dekoreras med kristyr. Kokosbollar fyllda med luftigt äggviteskum kan man finna i hela landet men kallas gräddbulle i Skåne och gräddmunk i Göteborg.

Många av våra mest populära svenska bakverk kommer ursprungligen från andra länder eller har skapats med inspiration från utländska bakverk. Budapestbakelsen skapades 1926 av en konditor i Vetlanda. Denna omtyckta bakelse som består av nötmaräng, grädde och frukt eller bär skapades med den österrikisk-ungerska esterhazytårtan som förebild. Den klassiska napoleonbakelsen gjordes redan på 1800-talet som gesällprov i Österrike av den svenske konditorn Johan Brokvist. Som förebild hade han det franska smördegsbakverket mille-feuille som betyder tusen blad. Napoleonbakelsen finns i flera länder men skiljer sig ofta från den svenska varianten.

Svenska bakverk som kulturarv

Svenska bakverk är en bit av Sveriges historia och vi måste värna om vårt arv. När gränserna suddas ut och vi gärna äter muffins, cookies och cup cakes finns risken att våra barn inte får uppleva en äkta svenska fika på ett konditori. Ett bra konditori hyllar mångfalden men serverar även ett stycke historia genom de klassiska svenska bakverken. Visst kan man säga att det hör till allmänbildningen att veta vad mazarin, dammsugare, milanopinne, kanapé och toscakaka är? Det finns bara ett sätt att lära sig och det är att smaka på dem.

Saker som inte hör till

Något som är vanligare och vanligare på mindre krogar och cafeer är spelautomater, främst Jack Vegas maskiner. På 80-talet var det ju inte ovanligt med flipper och klassiska arkadspel på den lokala pizzerian. I och med att spelautomater på nätet är allt vanligare kanske detta är något vi kommer slippa i framtiden.